30 min för 30 rand motsvarar 30 min för 30 sek. Med trådlöst internet på flygplatsen i Johannesburg efter en lång men dräglig natt på planet känns världarna inte så värst långt i från varandra. Borstat lite tänder blaskat av sig lite sömn och försöker ta in Johannesbrugs flyplats mitt i rusningstrafik. Arficanstyle artcraft och runt om snurrar färger och människor. Och även om det känns som att jag sitter på en båt, att det gungar under fötterna på mig så njuter jag av att vara tillbaka. Syd Africa gör sig påminnt och jag ler av förväntan på det som komma skall.

Om fyra timmar lyfter ett propellerflygplan över till Gaborone med föga förväntan på trivsam resa. Med gott sällskap i både Olof och Lottie gör att tiden flyter smidigt och en del roande också. Långflyget underlättades med gott vitt för oss båda samt en wisky för Olof. Maten gick i och en flim plöjdes. Airbus är ett helt ok färdmedel så länge molngropar och fiskmåsar håller sig borta. Och kan man sedan snacka igenom sig start och landning menar jag att det ändå gått bra.

På återseende/ E

Och nu återstår en dag. Planet lyfter i morgon 16.50, landar i Gaborone 15.20 dagen efter. Så det betyder en resande fot under ett dryga dygn. Jag kan inte säga att jag ser vidare fram emot resan, men nattflyg är uppskattat. Packningen börjar lida mot sitt slut men framför mig ligger en lång inköpslista av saker jag missat. Såklart det ska vara så dagen innan. Dock ligger jag fortfarande till sängs med en huvudvärk som bäst förklaras med ett ord, spännbälte, skruvstäd eller annat ord för förklarar en åtdragning av skallen. Mår illa och försöker på stapplande ben göra mig ordning inför utgång på stan. Lockar föga.

Till er som jag inte kramat hej då vill jag säga att åtta veckor går snabbt, för er och för mig. Att jag kommer hem och att vi kan kramas då. Ta hand om er alla nu åker vi.

Att Olof nästa helg ska jaga lejon kan ju diskuteras. Men uppdaterar er självklart i hans jakt. Försäkringen vi tagit möjliggör för hemtransport även i en så kallad "body-bag", och med tanke på den stundande lejonjakten glädjs vi åt beslutet gällande en god försäkring.

Kramar i massor från oss båda. 

Nu återstår en vecka och en mindre "att-göra-lista" lämnar mig lättare än för ett par veckor sedan. Dock ligger jag sub-febril och funderar på om jag kan ta sista dukoralen ikväll. Undrar om mitt sub-febrila tillstånd verkligen helt är orsakat av virus eller om det föreligger viss resfeber. Jaja, hur som ordnar det sig.

6 feb 23.02 

Som ovanstående rubrik berättar är det exakt 20 dagar kvar. Planet lyfter från ARN 16.50 på eftermiddagen den 26 februari vilket känns gott då flyget från Frankfurt således blir ett nattflyg. En av lärarna på Högskolan jag studerar på kommer att göra följe på flyget ned inför ett permanent boende i BWA. En annan lärare på BTH kommer ner starxt efter oss nordbor. Vår värdfamilj i landet står välvilliga till att ta emot oss och vi har vid flertillfällen språkats över datorn- no need to worry, just relax and be cool guys är hennes ord. Och det känns rätt lugnt inför avresa. Tvådagarskursen bjöd på helspäckande föreläsningar från morgon till kväll, den bjöd på sköna männislor och mandelkubb. Eller om de var jag som bjöd på mandelbubb, minns inte riktigt.

Det som blir svårigheten är att innan avresa få ihop dagarna och göremålen de ska fyllas med. Men jag anammar ett försök till ta det som det kommer, och det blir som det blir. -Mormor, vi spottar i nävarna så ta vid det from here.  

Denna adress är den offeciella resadagboken. Bilder uppdaterar er i mötet med BWA.